"They would do the same thing to him that they did to Father - scoop him out from the inside and leave him weak and helpless, until he got tuberculosis and died on the floor of a government hospital, waiting for some doctor to see him, spitting blood on this wall and that!"
Lästävlingsbok. Det var en bra orsak att äntligen ta ner den från bokhyllan där den väntat på sin tur rätt länge.
Jag älskar alla Indienskildringar trots att jag aldrig varit där själv. (Eller kanske just därför?)
Väldigt stark och mörk roman om överlevnad. Skrivet som ett brev åt Kinas premiärminister under sju nätter. Redan det är ju verkligen en originell startpunkt för en berättelse!
Ställvis känns det nattsvart, ställvis skrattar man. Man skrattar då Aravind Adiga är rolig. Men man skrattar också åt den absurda relationen mellan tjänare och de betjänade i det indiska samhället. Det känns bättre än att bara gråta åt hopplösheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar